Hjärtrytmrubbningar
Har du hjärtrytmrubbningar som exempelvis förmaksflimmer eller förmaksfladder kan du uppleva att hjärtat antingen slår snabbare eller långsammare än normalt. Du kan även uppleva bröstsmärtor, yrsel eller att det svartnar för ögonen. Du kan också uppleva andnöd eller andfåddhet. Hjärtrytmrubbningar som förmaksflimmer och förmaksfladder kan behandlas med ablation. Våra kardiologer står redo att hjälpa dig med kort väntetid.
Under undersökningen bedömer vi dina symtom och vilka andra undersökningar eller behandlingar som är nödvändiga och bäst för dig utifrån din specifika hjärtrytmrubbning.
Behandlingar
Frågor och svar om hjärtrytmrubbningar
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den vanligaste typen av hjärtrytmrubbningar. Rytmrubbningen karaktäriseras av att förmaken står och flimrar utan att dra ihop sig. Vissa har persisterande förmaksflimmer, medan de flesta bara har det under perioder. Ju äldre du blir desto större blir risken för att drabbas av förmaksflimmer.
Förmaksflimmer kan öka risken för blodproppar och det är därför nödvändigt att hitta rätt behandling.
Förmaksfladder
Förmaksfladder är en annan typ av hjärtrytmrubbning som är sällsyntare än förmaksflimmer. Både symtom och behandlingsmetoder är i hög grad desamma som vid förmaksflimmer. Förmaksfladder ger symtom såsom trötthet, hjärtklappning och andfåddhet och kan behandlas med ablation.
Andra hjärtrytmrubbningar
Utöver de två ovanstående finns en rad andra hjärtrytmrubbningar. Dessa är: WPW, AVNRT, fokal förmakstakykardi, ventrikulär takykardi, ventrikulära extraslag och extraslag från förmaken. Symtomen kan vara anfall med snabb hjärtrytm eller extraslag.
Vid en ablation kan man använda värme, elektrisk ström eller kyla. Vid en radiofrekvensablation (RFA) används värme för att behandla hjärtrytmrubbningen. Vid en kryoablation används kyla och vid en pulsfältablation (PFA) används en kortvarig högintensiv strömstöt.
Vid RFA används värme på 65–75 grader och vid kylbehandling sker en frysning ner till -50 grader (kryoablation). Behandlingen ger därmed antingen en brännskada eller en frysskada i vävnaden som därefter bildar en ärrvävnad. Ärrvävnaden ska fungera som en barriär för de felaktiga elektriska impulserna så att de inte stör den normala hjärtrytmen.
Ett nytt sätt att uppnå samma effekt är att använda en kraftig elektrisk påverkan av vävnaden, det vill säga PFA. Detta får cellväggarna att ”vissna” och bilda ärrvävnad. Den elektriska påverkan ges i ett antal korta men kraftiga pulser och kallas därför pulsfältablation och förkortas PFA.
Vilken typ av ablation som är bäst för dig och dina symtom bedöms av kardiologen och har ingen påverkan på slutresultatet.
En pacemaker skyddar mot långsam hjärtrytm.
En ICD eller defibrillator kan registrera om det skulle uppstå en livshotande, snabb hjärtrytmrubbning och automatiskt normalisera hjärtrytmen genom att ge hjärtat en kraftig elektrisk stöt.
Nej, du behöver inte genomgå en CT-skanning av hjärtat innan ablationen. Vi tycker inte att det är nödvändigt och därför en onödig strålbelastning med röntgen.
Specialistläkare och behandlare
